Det bästa med mitt jobb som kanske inte är något jobb är alla guldmänniskor jag får träffa. Kommer just tillbaka från ett möte på VK B2B med en brilliant kille som just tackat nej till ett toppjobb på Bonnier för att utveckla eget. Vi ritar på servetter och jag får lära mig om den glada och ledsna munnen, alltså hur konsumenterna börjar köpa lågpris OCH exklusivt i stället för medeldyrt hela veckan. Medan vi pratar får jag en kram bakifrån och tittar upp i det lurviga ansiktet som hör till Matias Farfar Palm Jensen som sitter och digitalflummar med framtidsoraklet Katarina Graffman ett bord bort. Framtiden. Så underbar att prata om, så underbart för att den aldrig inträffar. För att det alltid kommer något annat i vägen.
Lämna ett svar