Carin Fredlund och Peppe Engberg har fel om förbunden

Dagens PS krönikör gör gemensam sak med Dagens Industris dito och föreslår  en sammanslagning av Sveriges Reklamförbund och Sveriges Annonsörer. Som om ett kollektiv som i filmen Tillsammans skulle ge de vassaste varumärkena.

Jag vet inte om det har att göra med att Peppe Engberg är en före detta redaktör på Gnistan och att Carin Fredlund drog till en prästgård i Småland. De har i alla fall virrigt kollektivistiska idéer om att slå samman Sveriges Annonsörförening och Sveriges Reklamförbund.

De två reklamtyckarna eftersträvar en stark lobbyorganisation i samhällsdebatten. Carin Fredlund tycker i Dagens Industri att det inte finns något ”behov av två organisationer som slåss om vilka som arrangerar den bästa reklamtävlingen. Rollerna som motparter i avtalssammanhang kan tas över av advokater.”

  • För det första företräder Sveriges Annonsörer och Sveriges Reklamförbund helt olika intressen. Sveriges Annonsörer företräder företag och organisationer som köper marknadsföring. Sveriges Reklamförbund är en branschorganisation som ska göra livet lättare för sina medlemmar, kommunikationsbyråer. Det enda gemensamma intresset de har är att förbättra förutsättningarna för marknadskommunikation. Ja, de två parterna skulle kunna kosta på sig en gemensam lobbyist som hjälper till med detta.
  • För det andra har de två förbunden olika arenor. Sveriges Annonsörer sätter sprätt på hälften av alla investeringar i marknadsföring, motsvarande runt 30 miljarder kronor per år. Merparten av detta går till köp av medieutrymme och en avsevärt mycket mindre del går till inköp av reklam. Det är alltså medier och mediebyråer som är Sveriges Annonsörerns huvudsakliga motpart. Just därför behöver Sveriges Annonsörer en stark egen organisation.
  • För det tredje är frågan om det behövs någon stark lobbyingorganisation för reklam. 
    Peppe Engberg skriver: ”I Sverige, vars hela samhällsstruktur vilat på tung och ingenjörsstyrd basindustri, behövs en organisation som inte minst matchar konservativa och i grunden reklamfientliga politiker.”  Politikerna kanske är reklamfienltiga, men likväl är svenska företag internationellt duktiga på att utveckla varumärken, vilket Ikea och H&M är exempel på. 
  • För det fjärde är det väl strålande med flera konkurrerande reklamtävlingar. Sveriges Annonsörer anordnar 100-wattaren som är annonsörernas tävling i vem som har krängt mest med sin reklam medan Sveriges Reklamförbund ordnar Guldägget som är en enda lång catwalk för fåfänga reklamare alster. Renodla tävlingarna och skärp konkurrensen ytterligare, så får vi ännu bättre tävlingar, ännu  bättre marknadsföring.

Men Peppe Engberg och Carin Fredlund kanske tror att den bästa marknadsföringen och de vassaste varumärkena skapas i ett batikinrett kollektiv likt det Lukas Moodysson målar upp i filmen Tillsammans?


Kommentarer

2 svar till ”Carin Fredlund och Peppe Engberg har fel om förbunden”

  1. Strålande tankearbete av Fredlund/Engberg. Att inte SAF och LO blev sambos på sin tid kommer att gå till historien som en av mänsklighetens verkligt stora gåtor.

  2. De två parterna dealar i två komplemtentära men likväl oppsitionella kapitalsorter: finansiellt kapital respektive kulturellt kapital – vad som i branschen ger upphov till den eviga debatten kring termerna effektiv och kreativ… och på social nivå spänningen mellan strateger och kreatörer. En problematik som fångats i en magiska och försonande formel formulerad av Michael Storåkers: ”kreativ reklam är mer effektiv än icke-kreativ reklam”.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *