Pressens riktiga rysare – tidningskioskerna försvinner


Nyheten om kulturtidningarnas egna distributionsnät Samarbetet var snyggt placerad i Bonniers hjärta, alltså mitt i DN Kultur i går. Men att distributionsbolaget Tidsam har en  monopolliknande ställning är inte pressens största problem. Aktörerna borde samla ihop sig och fundera på hur framtidens distribution av lösnummerförsåld press ska se ut. Samarbetet är ett initiativ från kulturtidningar som Ottar, Ordfront, Mana och Megafon. De har ruttnat på att inte komma ut i Tidsams distributionsnät, där det finns plats för i snitt 130 tidningar per försäljningsställe. Tidsam ägs av bland flera Bonnier och Allers och är en tacksam måltavla för frustrerade småtidningar som inte får ut sina magasin till försäljning. Därför rmåste det ha känts bra för initiativtagarna till Samarbetet att få in nyheten i på Bonniers hemmaplan Dagens Nyheter.

Tidsam har något av ett monopol på att distribuera tidskrifter, med viss konkurrens från Interpress. Morgonpressen har bolaget MTD. Kvällspressen distribuerar också i egen regi. De här aktörerna kan tyckas sitta på underbara distributionsmaskiner och den yttersta makten över vilka tidningar som konsumenterna ska få välja bland. Ett guldläge, kan tyckas, men det är inte hela sanningen.

Antalet butiker minskar rejält i en takt som nu är upp i 300 per år. Tidsam hade för fem år sedan 9.500 butiker att distribuera tidningar i. I dag är siffran nere i 8.700. Tidsams försäljning har legat konstant på 2 miljarder kronor per år sedan 2003. Det berättar Tidsams vd Daniel Andersson, när jag ringer och kollar. Han fruktar nu vad som ska hända när uppåt tusen bensinmackar försvinner.

Samtidigt sätter butikerna större press på Tidsam och de andra distributörerna att leverera allt mer tidningskräng per butiksyta. Den dagen till exempel kvällspressen ger sämre vinst än någon leksak eller godisbit, ja då är det kört i butiken. Tidningar och tidskrifter köps ofta på impuls och måste därför finnas där konsumenterna rör sig.

Problemet med trängre och färre distributionsställen delar alla som vill sälja lösnummer. Några aktörer försöker få i gång en distribution via internet, bland annat Tidningskungen och Pressbyrån. Det finns också förhoppningar om att ordna distribution i andra butiker, till exempel kunde sportkedjor distribuera sporttidningar.
http://www.tidningskungen.se/
http://www.press-stop.se/kiosken/

Men alla som vill sälja lösnummer, bland dem även organisationer som Sveriges Tidskrifter,  borde hitta nya och gemensamma kanaler ut till lösnummerköparna. Kanske läge att återuppliva Presam, som samdistribuerade flera olika tidningskategorier fram till 1991.


Kommentarer

2 svar till ”Pressens riktiga rysare – tidningskioskerna försvinner”

  1. Visst, det blir färre butiker totalt sett. Å andra sidan är det faktiskt fler kunder i de butiker som finns kvar. Och butikerna koncentreras till folkrika områden. Så tidningarna behöver inte vara så oroliga, i alla fall inte om syftet med distributionen är att nå verkliga läsare.

  2. Profilbild för Per Dahlström
    Per Dahlström

    Att återupplaga Presam vore att kliva tillbaka till 70-talet med en jättelik distributionsapparat.
    Tidningarna måste bli bättre på att marknadsföra sina produkter med fler aktiviteter i butikerna för att göra press mer attraktivt för butik och kunder.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *