Jag har förstått att alla som driver företag behöver kunna sälja. Jag har inte riktigt förstått hur det går till. Jag blir rentav avundsjuk på alla som verkar kunna sälja.
Som PM Nilsson på Newsmill. Stötte på honom härom veckan utanför United Minds kontor i Gamla Stan i Sthlm. Han hade en cool cykelhjälm. I min minnesbild hade han en superhjältes stretchkläder. När jag frågade vad han gjorde sade han lätt nonchalant liksom genom ett hål i mungipan: ”Jag säljer”.
S-Ä-L-J-E-R.
”Oj”, sa jag. ”Hur går det?”
”Tja, rätt okej. I går sålde jag väl för några hundratusen”.
Så swischade han ur mitt synfält.
Alltså, killen sålde. W-O-W.
Om Newsmill kan sälja en placering av ett debattinlägg à 50.000 kronor per inlägg. Då jag nog kunna sälja lite också, tänkte jag och knöt näven i fickan.
Men dagarna går och den negativa handelsbalansen består.
Denna veckan enda tillskott låg i ett kuvert när jag kom hem från jobbet till jobbet. Fyra kalsonger från ett företag som tack för att jag bloggade om deras produkter förra veckan. Det borde inte ha gjort det, men min självkänsla växte. Jag hade ett värde. Jag är en modebloggare in spe. Tack då Gunnar på Frigo.
Lämna ett svar