Får på skallen från min gammelarbetsplats Dagens Media. De tycker jag är en kappvändare som har börjat blogga trots att jag har skrivit att bloggare är kastrerade journalister. Det står jag för full ut.
Dessutom har jag börjat använda ”bloggarnas favoritord” gammelmedia.
Med den här bloggen hade jag tänkt visa att det går att vara journalist och bloggare på samma gång. Det innebär att jag nästan alltid ringer i telefonen och kollar saker jag bloggar om. För att få veta mer, för att slippa sitta på läktarplats och tycka till om saker jag inte vet tillräckligt om, ja för att slippa vara en amatör helt enkelt.
Om Metronome-direktören Alex Schulman hade orkat ställa frågor, hade han i och för sig inte fått ihop till detta blogginlägg. Då hade han fått veta att Annie Wegelius satte sig i business class för att en flygrädd kompis hade bett henne göra så. Jag pratade med båda två i kväll och fick veta lite annat också. Kan det finnas något vidrigare än att bara sitta på åskådarplats och besserwisser-blogga?
Varför skrev jag då ordet ”gammelmedia”, men snälla, det är väl ungefär lika provocerande i dag som att skriva svartskalle. För mig är det samma sorts kärlek i ordet ”gammelmedia” som det är låt oss säga ”fäderneslandet”.
Lämna ett svar