I dag är jag på webbyrån A3J och rättar till skavanker på Dagensopinion.se. Vi har en lista på buggar. En del bara kommer utan att någon har gjort något. Som om itmiljön lever sitt egna organiska liv. Ytterligare en värld skapad av människan som människan inte längre råder över. Precis som ekonomin.
Kommer att tänka på tiden som system manager på Ericsson. Tystnaden. Sladdarna. Knattrandet på tangentbordet.
Det intravenösa kaffet. Det globala amerikanska språket med brackets, kolon och alla tecknen du måste vara insatt för att hitta på datorn. Den ensamma mannen med sin skärm. Den evigt ensamma mannen med sin farkost. Fiskaren mot hajen. Gagarin mot rymden. Da Vinci och hans färgverktyg.
Nästan ingen säger något. Det är total koncentration. En man, ett problem, en situation.
Inte det alla samtidiga kanalers kaos som jag jobbar för att åstadkomma. Av någon anledning.
Jens ordnar kaffe. Vi fixar så att ÅÄÖ visas som de ska i folks Ipad. David på Almega tycker det ser okej ut. Nästa bugg…
Lämna ett svar