Beger mig ibland till banken. Det var nog något år sedan sist. Slarvade bort min kod så det blev dags igen.
Nordea, Karlaplan har byggt om. Kassorna som förut låg till höger ligger till vänster. Inredningen är två grader mer nordisk. Den ligger väl i ton med ansiktsfärgen hos de människor som liksom jag väntar med lapp i handen på att de röda siffrorna ska bläddra fram.
Undrar hur ett kontoudrag av livet skulle se ut. Jag tror jag går med vinst. Men jag har nog inte haft så kul.
17 nummer före mig. Fångad av stolen.
På stationen hade jag fem minuter på mig att hämta biljetten och tryckte bort koden. Inga pengar i plånboken och med oladdad telefon. Jag förberedde mg på en kväll på bänken i Linköping, men Dr Merkel räddade mig.
På Nordea, Karlaplan, står en blondin i receptionen. Några av kunderna kan gå till henne. Lite oklart vilka. Få av Nordeas kunder provar det nya. Kanske ska jag. Nej. Jag är inne i systemet nu. Kommer inte ut. Vill inte ut.
Tanterna pratar trevligt med varandra meda de väntar på att få göra dagens kontoutdrag. Kassörskorna pratar också trevligt. Med varandra. Känner utanförskapet.Inredningen är utbytt, men känslan sitter kvar, länge, länge, läng…
Lämna ett svar