Mycket tyder på att vi ser en ny webbubbla blåsas upp. Den här gången bland medieföretagen. Bubblan 2.0.
Mot slutet av 90 talet brast den första webbubblan. Underblåst av riskkapital byggdes e-handelsplatser upp som skulle erövra världen på nolltid och sälja till miljarder konsumenter. Intäkterna uteblev. Men det gjorde inte kostnaderna. Stolta projekt som Dressmart, Letsbuyit och Toga havererade.

Morgan Stanley investeringar i Boo.com brann upp. Gick på en mina gjorde även Wallenbergsägda Investor, som enligt Affärsvärlden investerade  900 miljoner kronor i Spray, portalen som Allers köpte för 150 miljoner kronor år 2006.

I stället blev det i stället den gamla världens varumärken som redan kunde distribution och fjärrförsäljning som lyckades på internet, exempelvis Ginza och Ikea. 

Mycket tyder på att bubblan är här igen. Bubblan 2.0 byggs upp genom orealistiska förväntningar på intäkter från sajter med storpublik. Bubblan bygger också på myten om att det skulle vara billigare att attrahera stora publikmasson via internetkanaler än via traditionella som tv och dagspress. Också den här gången driver riskapital på utvecklingen, även om det är industriellt snarare än finansiellt.

Ett exempel är Youtube, som Google köpte för 12 miljarder kronor i slutet av år 2007. Produktionen kräver enorma resurser, inte minst i forma av lagringskapacitet. På en minut laddas 15 timmar video upp på sajten. Varje vecka ökar volymen med 68 000 Hollywood-filmer.

Enligt Mediapost kräver Youtube investeringar på marknadsföring, försäljning och innehållslicenser, lagringutrymme på 5,5 miljarder kronor per år. Bara bandbredden kostar 2,7 miljarder kronor per år. Intäkterna då? De hamnade på 1,5 miljarder kronor under år 2008 enligt Wall Street Journals bedömning.

Youtube är ett extremfall, men alla kanaler som lockar sin publik med redaktionellt innehåll får räkna med skenande kostnader.  Även om priset på teknisk kapacitet kanske minskar i takt med att behovet ökar, så är innehållsproduktionen koststam, inte minst vad gäller lönekostnader.

Bubblan 2.0 byggs också av förväntningar på annonsförsäljning kopplad till publikvolym. Men annonsörer som vill nå stora publikmassor har flera alternativ att välja på. Värre är att annonsörer knappast ser annonsering som den bästa investeringen att göra på internet i dag. Pengarna kan göra bättre nytta på att bygga en applikation för Iphone, en egen e-handelsplats eller sökord på Google eller MSN.
Sajter som Aftonbladet.se sysselsätter 100-tals journalister. Expressen.se kräver totalt 80 personer att driva. Möjligen täcks Aftonbladet.ses och Expressens.se kostnader av intäkter, men för de flesta dagspressajter är det sannolikt inte fallet. På liknande vis är de flesta dagstidningssajterna i landet riskfinansierade via sina ägare.

Vad vi ser är en växande mängd konstgjort finansierade affärsprojekt utan fungerande affärsmodeller. Varning för Bubblan 2.0, således.

En del av Bubblan 2.0 kan vara Wyatt Media, finansierat av finansmannen Sten Mörtstedt. Bolaget som säger sig nå 80 procent av alla svenska ungdomar via sajter som Lunarstorm och Bilddagboken. Under år 2008 gick företaget back och minskade intäkterna från 79 till 43 miljoner kronor.

Andra svenska exempel på sajter utan fungerande affärsmodeller som finansiärer pumpar fulla med miljoner är Realtid och Nyheter24.


Kommentarer

6 svar till ”Bubblan 2.0”

  1. Profilbild för Biffen
    Biffen

    Lite siffror och lite mer tankar kring de två sistnämnda vore spännande.

  2. Profilbild för Martin
    Martin

    Mycket intressant inlägg Rolf – bra att någon tar upp detta och vi kommer nog få se många siter som får det tufft under 2009.

  3. Profilbild för Lasse
    Lasse

    Rolf, den här gången har du prickat så rätt så det är skrämmande. Mer skrämmande är att det du säger och skriver borde ha insetts för länge sedan av alla dessa människor/företag med för mycket pengar att spendera (dom borde ha skänkt pengarna till Frälsis eller Cancerfonden istället så hade nåt positivt kommit ut ur eländet). Att tro att Linda Rosing och Blondinbella m.fl tjänar hundratusentals / miljoner i månaden som hävdas är bara Åsa-Nisse och rent dravel. När ska bubblan spricka? Keep up the good work!!

  4. Intressant och bra inlägg ända tills man kom hit:

    ”Pengarna kan göra bättre nytta på att bygga en applikation för Iphone.”

    Jaså? Hur ser den kalkylen ut? Skulle tro att 98% av alla marknadsförare som satsar på att bygga någon iPhoneapplikation nämligen inte gjort den övningen. Bara läst teknikbloggare som menar att en iPhone applikation måste man ju ha, så är det ju bara.

    För gör man analysen inser man att antingen blir det för dyrt (om man inte lägger 5 min på en WP plugin eller liknande) eller så inser man att det inte är värt att lägga någon möda på de fåtal man når.

    iPhone skulle i så fall bara vara intressant i dagsläget för det fåtal annonsörer som har ett intresse av att nå early adopters + generera PR som en annonsör som gör något nytt. Och ärligt talat: Hur många är det?

    Apple har genom sin massiva PR-maskin kring denna telefon skapat en masshysteri som gör att folk verkligen tror att det är värt att segmentera sin marknadsföring bara för en enda telefon!

    Vet du förresten hur stor andel av mobilmarknaden som iPhone har? Hur många använder den för webb öht?

    Gör en snabb övning. Gå in i ert statistikverktyg för Dagens Media och kolla hur många som surfar in på siten via iPhone.

    I Google Analytics hittar du statsen under Visitors –> Browser capabilities –> Operating Systems. Notera att det handlar om besök och inte unika besökare.

    Är det mer än 0,3% blir jag uppriktigt sagt förvånad.

  5. Jag ser snarare detta som ett exempel på att displayannonsering (CPM) inte skalar med antalet anställda. Det finns mängder av sajter som tjänar grova pengar på grova mängder besökare. Men nej, inte när det krävs 100+ anställda för att hålla affären flytande. Som motargument skulle man annars kunna använda sajten http://www.plentyoffish.com/ – världens största dejtingsajt som så länge bara hade en enda anställd.

    Youtube är ett för extremt exempel, precis som du skriver, då de hanterar en extrem mängd mycket stora filer. En affärsmässig utmaning, helt klart.

    Du har en god poäng, men man får vara försiktig med vilka jämförelser man gör i viljan att leda tesen i bevis. Tror jag.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *