Om hårdsäljande MTG är de nordiska mediekoncernernas Bror Hurtig, är de artisktiska förläggarna Bonniers Bror Lustig. I fabeln om de tre grisarna är karaktären som Bror Duktig vikt åt Schibsted. Nu river ryktesvargen hårt i Bror Duktigs hus.Inför kvartalsrapporten som kommer på fredag flyter ovanligt mycket rykten om den norska mediekoncernen kring. En av de norska tidningarna, Aftenposten, ska stå inför en konkurs. Blocket är till salu, Schibsted erbjuder internationella aktörer att köpa in sig i den lönsamma eftertextsajten för att snabbt få in pengar i den sinande kassan. Medarbetarna på Aftonbladet blir allt mer upprörda över sin huvudägare och undrar vad de ska med Schibsted till. Resonemanget går ut på att den svenska tidningen ska spara 150 miljoner och banta bort 100 tjänster, bara för att kunna bidra med högre vinster att stoppa i Schibsteds förlusthål. Allt ska bero på att Schibsted sitter i händerna på bankerna som lånat ut pengar till dyrbara förvärv som gjordes i konjunkturtoppen. Det pratas om full panik och blixtsnabba beslut. Och mitt i ryktesinfernot slutar koncernchefen Kjell Aamot. Ja, behöver jag påpeka att snacket är att han har fått sparken.
Oavsett vad som är sant och inte sant, är det Intressant att snacket om Schibsted för första gången på tio år är i huvudsak negativt.
Koncernen har i Sverige varit det goda exemplet på hur en mediekoncern ska agera. Bilden som har målats upp har visat ett Schibsted som under många år tålmodigt hållit förlustmaskinen Svenska Dagbladet under armarna. Schibsted har snabbare än de andra mediekoncernerna sett hur annonsaffärerna flyttat till nätet och gjort strategiska köp som Bytbil, Blocket och Hitta. Bror Duktig Schibsted har till skillnad från Bonnier fått sina företag att lydigt samarbeta.
Den norska tidningen Kampanje spår att Schibsted på fredag trots allt visar ett överskott för årets första tre månader på 98 miljoner kronor, ner från 340 miljoner kronor. Kanske inte kommer att imponera på bankerna, men en del av Bror Duktigs anseende skulle det rädda.
(Funderade lite på vilken karaktär den finska storkoncernen Sanoma, har i denna fabel. Koncernen går sin egen väg och den leder långt utanför Norden. Rödluvan då?)
Lämna ett svar