Koka soppa på internetklick

Höll föredrag på webbbyrån Oktavilla. Kändes som att lätt paralyserad gå in en tunnel för att komma ut en stund senare utan att veta vad som hänt. Minst åtta redaktörer på plats som ville lära sig tjäna pengar på sina sajter. Dumt nog hade jag tänkt prata om hur webbredaktörer ordnar mer klick till sina sajter.

Det var en bit in i föreläsningen.  Det slevades och slafsades i soppskålarna.  

Jag berättade om hur Aftonbladets dåvarande chefredaktör Thorbjörn Larsson, chef lade grunden för den moderna dagstidningen genom rätt mix av nyheter, nytta och nöje, en centrering kring människor, bladning av högt och lågt och en organisation byggd på galenskap. Frågan är då om Thorbjörn Larssons tidningsmetodik fungerar för digitala medier?

Jag tyckte jag levererade. Men publiken blev allt avlångare i ansiktena.
Hans Larsson, chefredaktör Dagens Arbete, harklade sig och ja, ja det lät väl bra det där, men hur tjänar man pengar på nätet.

”Återkommer till det lite längre fram”, svarade jag.

Jag fortsatte att mässa om att Aftonbladets metodik fungerar för Aftonbladet.se och säkert skulle fungera för de flesta medier på nätet. Om vi inte hade råkat befinna oss i medielandskap 2.0.

Det innebär att konkurrensläget är förändrat. Mycket av nyttan som då låg i papperstidningen finns idag på nätet: En superusp som vädret i dagstidning, finns i dag för alla och envar hos SMHI på nätet.
Radannonsmarknaden ut på nätet (Blocket) Fråga doktorn? Dejting? Finns på nätet. Men sannolikt inte på din egen sajt. Nöje finns det gott om på nätet exempelvis Youtube och spelsajter. Har någon missat att allmännyheter är allmängods och ofta en lika stor konkurrensfördel som mjölk i matbutiken och bensin på macken.

Fler producerar innehåll. Publiken är sina egna innehållsproducenter. Och Publicister. Tänk bara, en knapp på mobiltelefon eller datorn och du kan nå tusentals personer. Fler sammanställer si skräddarsydda innehåll via rss-läsare.

Av detta kan vi dra slutsatsen att göra en tidning på nätet är inte superhett.  Ändå fortsätter de traditionella mediernas sajter att växa. Varför?  Journalistiskt material är åtråvärt, för att:

  • Journalister kan hämta unik information.
  • Journalister kan skapa berättelser av informationen. Och presentera berättelserna.

Alla dessa saker på kort tid.

Men journalisternas kunskap om vad internet är för slags kanal är låg. Internetjournalistik är väldigt mycket papperstext i nätversion. Redaktionerna inser inte att internet i första hand är ett emotionellt medium och inte en digital tidning.

Möjligheten för den som lyckas är goda. Men möjligheterna att lyckas är inte så goda. Publiken blir inte lojal förrän du har förtjänat dess lojalitet. Men när den är lojal, kan du ha fått vänner för livet. Det vet alla som har försökt att få surfare att ändra surfmönster.

Jag såg ut över deltagarna som nu drack kaffe. Ingen hade ögon som lyste wow. Jag fick dåligt samvete. Här satt jag som har lyckats driva trafik till sajter som Dagensmedia.se och Affärsvarlden/affarsjuridik, men hur svårt är det att misslyckas när målgrupperna är lika penningstinga som de är datoriserade på arbetstid. Här satt jag och besserwissrade för redaktörer som har sina läsare i storkök och byggfuttar. 

Jag harklade mig och lät som en lärare: Vi har tre scenarier:
1. Du har en framgångsrik sajt, vill öka trafiken.
2. Du har en sajt som inte har så stor publik och vill öka trafiken.
3. Du vill starta en sajt.
Grattis om du har punkt ett.

Om jag skulle öka trafiken på en sajt skulle jag göra följande: 

  1. Ange publikmål. Hur många och vilka ska surfar in på din sajt? Hur många klick räknar du med. Och tänk på vem du slåss för. Kan du se det?
  2. Tänka till kring nyttan. Hur ska jag tvinga publiken att komma, var sig de vill eller inte. Våga vara viktig.
  3. Tänka på dramat som utspelar sig. Vem gör affärer med vem?
  4. Rollbesätta. Den onde. Den gode. De som slåss om makten. Utmanarna. ADHD-tjejen. Gycklaren. Alltså hitta rollfigurerna som ska spela dramat.
  5. Nyhetsoptimera, snackis till lunch som levereras. Eller är publiken morgonpigg och ska få fem grejer före frukost? Hellre fria än fälla, alltså hellre fler halvbra grejer än ett fåtal bra.
  6. Undvika populism som att slentrianpublicera saker om Blondinbella och Gynning bara för att driva trafik. Alla andra publicerar det materialet och du vill inte vara en av dem.
  7. Vilken roll spelar din sajt? Är den en lojal vän, den ständigt skvalande buddyn i laptopen, eller den långväga resenären som hälsar på ibland?

Här fick jag frågan om vilka sajter jag tyckte stack ut? Jag visste att frågan skulle komma, så jag svarade snabbt Newsmill, 1000apor och Nyheter24. Så fick jag en oväntad fråga: vad tycker du om Medievärldens nya form?  Här svamlade jag på om att den likt Nyheter24  försöker driva sina coverstorys via ett större bildspel och att ja, den såg väl trevlig ut och rörig ut, men varför lägger ägaren Tidningsutgivarna så mycket pengar på något som är döden för deras medlemmar?

Och här någonstans skulle jag avslöja hur det går till att tjäna pengar på mediesajter. Men, jag hade tur för nu var lunchen slut och redaktörerna måste rusa hem och lägga ut ännu mer ofinansierat material på nätet.


Kommentarer

Ett svar till ”Koka soppa på internetklick”

  1. Profilbild för Skrivhäftet
    Skrivhäftet

    Hahaha! Underhållande!

    Det som är grejen med ekonomin är ju att man har valuta. Och inom internetekonomin har man inte riktigt blivit ense om vad som är valuta. Valuta symboliserar ett värde som alla har nytta av och som kan bytas mot något annat av värde.
    Är det kanalen som är valuta?
    Är det innehållet som är valuta?
    Är det klicken / surfbeteendet som är valuta?

    Eller är allt det där bytesobjekt, åtrovärda effekter / tjänster?

    Vad är i så fall valuta? Som går att byta till pengar? Tid? Synlighet?

    Beats me. Därför är det så förvirrat. Och lägg därtill 80-talisterna som säger att allt ska vara gratis för alla…hur faen får man in ekonomi i något då?

    Å andra sidan kan man se det hela som infrastruktur, som tågspår – det är inte användare som finansierar det utan det är till allmän nytta genom skattefinansiering (för det mesta). Men då måste vi början snacka skatteunderlaget…och det är en anna femma.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *