Det här är inte grisen Rut Granberg. Det är förmodligen reklammänniskan Nina Åkestam på Garbergs. Ytterligare en reklamare som leker tittut. Men funkar greppet?
Tittutreklamen överlever. Nu i digital form. Vi har sett den komma och gå. Tele2 ställde ut hemliga gula tomtar över hela Europa för varumärket Parlino. SJ tapetserade landet med den kryptiska siffran ”95” för skapa intresse för en ny prissättning. Och vi har sett ett otal andra kampanjer där målgruppen ska sväva i ovisshet. Problemet tror jag är att målgruppen skiter i att sväva ovetande om något reklamknep. Målgruppen har nog andra intryck att bearbeta än någon reklamares tittut-lek.
Jag förstår hur det går till:
Annonsören: ”Men är det inte bättre att berätta om erbjudandet direkt?”
Reklamaren: ”Nej, det är bättre om vi skapar efterfrågan och sug i förväg (så kan byrån fakturera för två kampanjer”.
Annonsören: ”Okej då.”
Reklamaren: ”Så kan vi få guldägg!”
Bygga hype genom att göra ”hemlig” reklam är ett känsligt redskap. Och min känsla är att det är ett knep att ta till om det inte finns en riktig story att berätta. Då får berättartekniken bli det intressanta medan berättelsen. Ökar försäljningen? Vet inte? Vet någon?
Just nu leker jag tittut med Rut Granberg på Facebook. En kvinnlig gris söker kontakt med mig. Det luktar reklamare och hemligkampanj lång väg. Jag har klurat ut att grisen egentligen nog Garbergs planner Nina Åkestam (Granberg=Garbergs). Hon är ute för att göra reklam för Guldägget. Ja, men gör det då Nina, i stället för att valla din gris runt på Youtube.
Mest irriterande är nog ändå att jag går igång på knpet också.
Lämna ett svar