Tele2s nya kampanj ger ett fåraktigt intryck. En skock vita får på väg, ett svart får som står upp. Rubrik: Born to be Cheap. Obegripligt. För inte kan väl Tele2s reklambyrå Forsman & Bodenfors ha lekt med orden sheep [sji:p] och cheap [tji:p], som för en engelsman är likalydande som tjära och skära.
Rockbandet Roxette lär ha tagit fram samlingsskivan Peace [pi:s] Songs, med ett konvolut bestående av ett hjärta gjort av ärtor, peas [pi:z].. Fadäsen stoppades och projektet skrotades.

Har Tele2 gjort bort sig? Jag haffar en engelsman på Anglais och frågar. Killen säger spontant ”jag fattar ingenting”. Det gör inte jag heller.


Kommentarer

7 svar till ”Fåraktig kampanj”

  1. Vad menas med sheap?

  2. Profilbild för Rolf van den Brink
    Rolf van den Brink

    Kära e. Med det menas att jag själv är en fårskalle. Tack för hjälpen.

    – r

  3. Det svaret var humor Rolf. 🙂 Alla snavar vi på tangentborden ibland.

    Och kampanjen är mycket mycket märklig, dessutom har jag ju Tele2 och ”billigt” är de då rakt inte.

  4. Jag tycker kampanjen är briljant av två skäl: Tele2:s position är onekligen det svarta fårets. Stenbecksfären har aldrig riktigt platsat i det finrum som Wallenberg och Handelsbanksfären byggt åt varandra.

    Det andra skälet är att ”cheap” och ”sheep” är tillräckligt nära för att påminna om varandra, men ändå uttalas distinkt olika. Det irriterar. Och när folk blir irriterade så fastnar det i huvudet. Bara att hoppas att de inte blir så irriterade att de börjar hata Tele2.

  5. Håller med den suger fett. Långsökt association, ful reklam, alldddeeelleeesss ffföööörr långa reklamfilmer. Hejdå – Tele2.

  6. Jättekul är den inte, men det är skönt att folk fortfarande vågar sig på knäppa associationer i reklam efter Locums snedsteg… *ler*

  7. Profilbild för Skrivhäftet
    Skrivhäftet

    Alla här är väl så bevandrade i det andra inhemska språket att man inte reflekterar – men först igår kom jag på att fåren talar engelska och det är ingen textning. Hur har man tänkt då? I Sverige? Det tycker jag är kulturellt tveksamt och rent pr-mässigt kasst – man ratar de som inte är så duktiga på engelska, många gamla människor och även barnen som ofta blir bärare av varumärken av bara farten – det sjungs reklamsånger i många hem. Vill man inte sälja till dem?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *