Pr-byrån JMW startar ett eget pratprogram, JMW Talkshow på den egna hemsidan. Tv-programmets sänds varannan torsdag på byråns hemsida. I premiärprogrammet intervjuar de två pr-konsulterna Brit Stakson och Björn Mellstrand en av grundarna av Bonniers debattsajt Newsmill, PM Nilsson. Vem av kunderna som betalar för tv-experimentet och vilka kunder som JMW jobbar med, tas tyvärr inte upp i programmet.
Programmet är så trevligt ett amatörsänt program kan bli, ojämnt ljud, frågor för de svårast närmast sörjande och lååååångt. Men, det intressanta är att JMW som pr-byrå tar steget ut och börjar producera journalistiskt material.
Tidigare har pr-byråer som JKL och Springtime drivit egna bloggar och Prime PR använder till och från sin hemsida till att ge sin version av verkligheten. Men att två pr-konsulter jobbar som journalister och ställer frågor, hör till undantagen.
För en pr-byrå är det förstås a och o att ha koll på medierna eller åtminstone ge kunderna ett intryck av att byrån är initierad. På så vis fyller JMWs pratprogram sina syften, bortsett från att de i övrigt så sympatiska Brit och Björn inte framstår som den svenska mediebranschens allra ljusaste skallar och att man inte precis blir sugen på att köpa medieträning av dem.
PM Nilsson, som jagar annonsaffärer till Newsmill, måste förstås ställa upp, han ska ju sälja kommunikationsplats till pr-byråns kunder. Så långt är alla parter på gott humör.
MEN:
* Hur mycket högre blir JMWs kundfakturor när konsulttiden för tv-programmet ska hämtas hem och vad tycker kunderna om det? Ett trevligt ämne för nästa program från JMW Talkshow.
* Hur många är så mediekåta att de vill agera objekt i JMWs pratprogram?
Själv kommer jag från mediehållet och undrar förstås lite gammeldax om JMWs eventuellt dolda agendor:
* Jobbar JMW för Newsmill?
* Finns det kundintressen i pratprogrammet?
* Jobbar JMW med att marknadsföra sändningtekniken, Bambuser?
Den typen av frågor brukar pr-byråer alltid ducka för med hänvisning till känsliga kunder på ett sätt som aldrig gammelmedia har kunnat göra.
Filosofiskt kan frågan ställas om vad som händer när pr-konsulter inte längre nöjer sig med att producera råvaran för journalistik i form av rapporter och pressrellar utan även börjar leverera förädlat material? Men DEN frågan känns passé innan den ens han ställas.
Lämna ett svar