Hur kan det gå både framåt och bakåt på samma gång? Jag känner att jag är på rätt väg, fort framåt, ändå har jag känslan av att jag dras bakåt. Jag känner mig lyckad och misslyckad på samma gång. Är det historiens ballast som börjar bli så tung att den inte låter mig lyfta. Har jag kommit till den punkt där det förflutna drar starkare än det som väntar, som livets negativa energi.
Egentligen är jag nog bara trött. Men det kanske är samma sak.
Den ansamlade erfarenheter som blir det svarta hålet.
Du tror du är entreprenör, men förvaltar
aktiebolaget som startade samma
dag som du
föddes.
Och…
…fy fan.
Lämna ett svar