….det finns inget mer skräckinjagande än när rädslan dånar i fågelkvittret då solen står i zenit, mitt på dagen mitt i sommaren. Midsommar är tiden då skräcken riskerar rulla in som Ajvidsk dimma över Gräddö.
Ortnamnet Gräddö beskriver väl vad vi pratar om här. Grädde kan vara jordgubbstårta. Men också den gastkramande dimman som kväver, trycker bort solen.
Så kommer tecknet. Den subtila varningen.
Meddelanden.
Man registrerar.
I alla samlingar går att identifiera en Tarantino.
Så sprider sig paniken. Alla måste bort. Ingen vet vart eller varför.
Känslan är unison och universell.
Det är en tunn lina mellan Woodstock och Hitchcock
Det fanns inte plats på vagnarna. Outhärdligt.
Lämna ett svar