Så blir du rik som en affärsjurist, Erik Sollenberg

(NY VERSION) Forsman & Bodenfors vd Erik Sollenberg undrar varför affärsjurister, managementkonsulter och revisionsbyråer till skillnad från reklamkonsulterna har haft en ”positiv prisutveckling” och ”tillträde till högsta ledningen i svenskt näringsliv”(Resumé, dtr, nr 13, 2009).  Jag tror att jag har svaret.

Om Erik Sollenberg och andra reklambyråchefer är frustrerade över prisutvecklingen i reklambranschen har de fog för det. På en vanlig advokatbyrå ligger omsättningen på minst 2 miljoner per jurist. Marginaler på över 30 procent är mer regel än undantag. Reklambyråer får vara glada om de kommer upp i en omsättning på över 1 miljoner kronor per anställd och marginaler över 10 procent. Forsman & Bodenfors, som Erik Sollenberg jobbar på, är en av landets allra mest framgångsrika byråer. Under år 2007 omsatte den 405 miljoner kronor på 151 personer och gav ett resultat på 48 miljoner kronor. En av de större advokatbyårerna, Linklaters nådde under sitt senast redovisade bokslutsår en omsättning på 428 miljoner kronor på 118 man. Det redovisade rörelseresultatet hamnade på 164 miljoner kronor. 

Erik Sollenberg, anser sig ha hittat en ”indikation till varför” och hänvisar till en undersökning utförd av analysföretaget Regi. På en fråga om varför företag väljer en reklambyrå kommer ordet ”affärsnytta” inte med, enligt Regis undersökning. Kunderna skulle alltså tycka att advokatbyråerna tillförde mer nytta än reklambyråerna, enligt det resonemanget. Nja.

Reklambyråer och advokatbyråer har en hel del gemensamt. Båda:

  • Kan ersättas av egen personal hos uppdragsgivaren.
  • Jobbar med en ändlig kunskap som inte är raketvetenskap och handlar om kreativa tolkningar av omvärlden, juristerna med regelverket, reklamarna med kommunikationsvetenskap.
  • Har begränsade möjligheter att råda över sina uppdragsgivares strategibeslut.    

Det är alltså inte självklart att advokatbyråerna ger mer affärsnytta än reklambyråerna.
Tror vi på marknadsekonomin, styr efterfråga och tillgång. Sannolikt finns avsevärt flera reklambyråer per uppdragsgivare än advokatbyråer. Advokater bör vara med i advokatsamfundet. Vilken tomte som helst starta reklambyrå och producera reklam. Att det är krångligare att bli advokat än reklamare, leder inte automatiskt till prisskillnader. Men det borde begränsa utbudet av juristtjänster vilket i sin tur pressar upp priserna.

Den kanske viktigaste orsaken till advokatbyråernas bättre lönsamhet är att de jobbar med kunder reklambyråerna inte kommer åt. Advokatbyråerna jobbar mycket med företagskunder (b2b). Det kan vara det lilla företaget som är villigt att betala dyrt för att försvara sina patent, men inte har något behov av att göra reklam.  Min känsla är också att advokatbyråerna har mindre priskänsliga klienter än reklambyråerna, som ju ofta jobbar med uppdragsgivare som ska sälja till breda konsumentgrupper.  Kan det vara så att på företag som behöver anlita reklambyrå har sämre lönsamhet än företag som klarar sig utan?

Några fler förklaringar till att affärsjuristerna kan ta bättre betalt än reklamarna:

  • Affärsjuristerna jobbar ofta med stora internationella uppdrag.
  • Kunderna kan inte välja bort juridiska tjänster på samma sätt som reklam, ska det skrivas avtal så ska det. Men det handlar inte om att skapa affärer utan om att riskskydda affärer.
  • Misslyckad reklam kan kosta. Misslyckad juridik kostar garanterat.  På så vis blir det möjligt att räkna hem även skyhöga kostnader för juristtjänster. 
  • Efter att ha skrivit om affärsjurister för Affärsvärlden i ett par månader nu, är mitt intryck att affärsjuristerna jobbar hårdare och längre arbetspass än reklamarna.

Så några råd till Erik Sollenberg kan vara att jobba hårdare, hitta lönsammare kunder, minska utbudet genom en auktorisering av reklambyråer, se till, gärna via lagstiftning, att reklam är något alla måste ha. Och inte minst: visa vad dålig reklam kan kosta en uppdragsgivare.


Kommentarer

Ett svar till ”Så blir du rik som en affärsjurist, Erik Sollenberg”

  1. […] men når delvis olika slutsatser (framförallt verkar han gilla ordet kreativitet). Sedan är det Rolf van der Brink som levererar bra reflektioner och tankar kring Erik Sollenbergs debattartikel i Resumé, som var något av en gnista också för […]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *